reza tahmasebi´s gryt

Hej där kära läsare!

Skeptisk som man är ifrågasätter man allt....Kanske borde jag ta en tegelsten och springa ut i stadens gator och kvarter.
Nu har jag en fråga. Jag jobbar själv med kläder och har gjort det under en längre tid. Det som ska målas på tapeten idag är detta oundvikligt ofta förekommande ordet "stil". Vad innebär en snygg stil? Finns det en rätt och en fel stil? Vem bestämmer då vad som är rätt eller fel? och, ska stil kosta?. Jag har nyligen uppmärksammat hur många tidningar och tv-program som finns runt om oss vardagligen med ämnet som huvudsyfte. Vad är tanken? Det man ur rent marknadsmässig synpunkt kan konstatera är detta: Att dessa tidningar Inte har som egentlig vilja att tips mig, dig eller någon annan om vad som anses bra eller dåligt. Men när dom ger sken för att göra just det, vill olika försäljare och märken visa sig i dessa tidningar och detta kostar, som de tjänar ENORMA pengar på, vilket blir varför det finns så många sådana tidningar. Det jag uppmärksammat under åren är att bevingade namn på klädmärken ofta tilltalat den som är kvalitets medveten eller den med ett smärre självförtroende. För att styrka min tés tar jag som vanligt ett exempel. Hur kommer det sig att du köper en vit vanlig t-shirt från "Dolce & Gabbana" för 600:- när du kan hitta en lika vit och snygg t-shirt för en femtiolapp? Jo, antingen är du rent kvalitetsmedveten och förstår/förväntar dig att kvaliteten på den dyrare t-shirten är bättre och den kommer hålla betydligt fler tvättar. Annars då? Kan det vara så att undermedvetet ler du betydligt mycket mer när du har på dig den dyra t-shirten? Helt plötsligt ser du dig själv ute i krogvimmlet med en vit vanlig t-shirt. Men du "den kostade ju 600:-". Ger klädmärken oss självförtroende? Det tycker jag utan tvivel . För att sedan vrida på det hela lite (håll i hatten), vill jag understryka att många dyrare märken gör kläder som helt enkelt ser annorlunda ut än det vanliga utbudet som finns ute på hyllorna. Har du letat efter en orange trenchcoat och den enda som har en sådan råkar vara J.Lindeberg, go for it, all ära till Lindeberg som ger dig det valet! Sen finns det juh faktiskt mycket kopior av acessoarer och kläder ute i världen. Men varför anses det som "lågt" att köpa en kopia? Om jag hittar en kopia av en Lois Vuitton väska i spanien som är 20 gånger billigare än den äkta varan, varför skulle jag inte köpa den? Visst kan jag räkna med att "den saknar inristning på knapparna" eller att den helt enkelt inte kommer hålla lika bra. Men jag köper juh faktiskt väskan för hur den ser ut, och ser den för det blotta ögat ut som den äkta, så why not? Ska jag behöva dras med det negativt klingande ordet "copy cat" då?. "Smart" ja, men "copy cat"?
Hur funkar då detta med trender? En som sätter en ny trend kallas väldigt finurligt för en trendsättare. Detta är vanligt vis en fotbollsspelare från England, en baktung kvinna från Puerto Rico, eller en grupp killar som har som hobby att sjunga tillsammans. Hon/hon/de väljer att använda en gammal trucker-keps i sin senaste video. Vi som åskådare tycker att det ser häftigt ut, inte för att det är en trucker-keps utan för att det är just denne "ikon" som bär plagget/acessoaren. "En sån ska jag också ha" tänker vi, och helt plötsligt finns efterfrågan på marknaden, och vem är klädskaparna att inte lyssna på efterfrågan? I två hela år produceras dessa kepsar. Du kan hitta dom på alltifrån Intersport till Lindex, typ. *ler*. Och vart mer? Jo i skvallerblaskor , modetidningar, och säkert på något som "sofies mode" på tv. Tänk på det, välj er egen stil, bli en trendsättare du med. Och du, det är inte kläderna som gör det, utan "leendet" på den som väljer att ha kläderna. Jag lovar att ni Beckham tjejer skulle tycka att han var lika snygg även om han gick runt dagarna i ända med vanliga jeans och musspigg t-shirts.

Med vänliga hälsningar / Reza